Drömliv

Jag håller på att spricka... helt ärligt alltså. Huden är så spänd över magen att det är ett mirakel att jag inte har mer bristningar. Dessutom börjar jag bli mer och mer övertygad om att det är en utomjording, som placerats i min kropp för kläckning, istället för en människobäbis. För ibland rör sig magen oroväckande mycket och det känns nästan som om det som befinner sig där inne försöker ta sig ut genom huden HAHA...

Detta sker dock bara kvällstid för annars så är det en väldigt lugn bäbis (utomjording) jag har i magen. Det som dock är lite jobbig under dagarna är alla sammandragningar. Ibland drar magen ihop sig så pass att jag har riktigt svårt att stå rak-lång. Jag måste liksom kura ihop mig för att det inte ska göra för ont. Dessutom funderar jag på om h*n ligger på tvären, för när magen drar ihop sig så där mycket, så får jag liksom som en hård "limpa" tvärs över magen. fast flest sparkar känner jag högt upp i magen, precis under brösten ungefär, så skulle vara intressant att veta exakt hur h*n ligger.

Jag har börjat sova väldigt oroligt också, har svårt att hitta ngn skön sovställning och vaknar mest hela tiden och måste då oftast ta en sväng till toan :( Men trött är jag konstant! Så jag har inga svårigheter att somna egentligen, bara det att jag vaknar igen efter bara en liten stund.

Annars så ska jag inte klaga. Så länge jag håller mig lugn går det bra, är jag däremot uppe och ränner en massa så får jag ont i rygg och höfter. Men jag har bara tre arbetsdagar kvar nu, innan jag får gå hem med gravidpenning, så snart blir det lugn och skönt mest hela tiden.