Ett bra möte.

Sådär nu har jag varit hos barnmorskan. Allt såg bara bra ut. Alla provsvar från vecka 7 var toppen och blodsocker och blodtrycket såg fortfarande lysande ut. En liten rolig grej var att jag suckade och sa ngt i stil med nu kommer den mindre roliga biten! när jag skulle kliva upp på vågen. BM tog vikten och sa att viktuppgång är ngt positivt när man väntar barn, sen kollade hon i min journal och skrek till... hjälp har jag gått upp så mycket tänkte jag (som inte har vägt mig på länge). Sen utbrister hon, men du har ju gått ner 3hg!! vad duktig du har varit, att lyckas hålla vikten är en stor prestation! Tack, sa jag. Men innerst inne så vet jag ju att ngn prestation kan vi inte kalla det, jag har ju inte gjort ett skit för att behålla vikten, så det är för mig ett mysterium hur det har gått till egentligen. Men är väl en bra sak antar jag!

Fisens hjärtfrekvens låg på 154 slag per minut, så enligt husmorslistan så leder flicka just nu med en poäng.

SF-måtter låg inorm det normala, men i överkant. Så jag antar att jag har en ganska stor mage ändå :)

Vi pratade en del om hur och vart jag skulle fortsätta gå. Tills vidare tänker jag gå kvar här i S-viken, men att jag ska ringa Ljusdals familjecentral och höra om jag kan gå med på deras familjeutbildning. Sen när det känns som om jag är på väg att flytta upp så tänker jag byta till dem helt och hållet.

Nu sitter jag inne på högskolan för att försöka få något gjort på den förbannade uppsatsen, saknar motivation, men det måste ju göras förr eller senare... suck!!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0