Är det inte det ena så är det det andra...
Ringde upp specialistmödravården i morse för att höra om jag får något tillväxt ultraljud eller ej... Svaret blev NEJ! Läkarn där tyckte inta att min SF-kurva var tillräckligt hög för att det i kombination med ev. arvsanlag om stor bebbe gav någon anledning till att göra ngt TUL som det ser ut nu. Istället fick jag en läkartid inbokad samma dag som jag har BF (9 februari) för att diskutera om jag skall bli igångsatt eller ej. Detta för att jag inte skall behöva gå över tiden så många dagar om det nu skulle vara en stor bebis. Suck... att vården skall behöva vara så omständig. Varför inte bara ge mig ett TUL nu direkt så vore alla frågeteckan ur värden!!!
Så om inte den besvikelsen vor nog för en dag... Nä, vi var till BM på besök här på eftermiddagen också. Å efter att först få glädjande besked om att Fis ligger fixerad och helt orubblig med huvudet ner så visade det sig att mitt blodtryck skjutit i höjden sen sist. Eller så farligt högt är det kanske inte, men undertrycket låg på 85 vilket är högt för mig som normalt ligger under 80. Fick därför både väga mig och lämna ett urinprov för att kontrollera så att allt var okej... men det var det ju så klart inte. Vips så har jag ökat 2kg i vikt sen i måndags. Om man ser till den totala viktökningen sen inskrivningen så ligger jag nu på + 4kg, vilket ju är fantastiskt bra, men att hälften av det kommit de senaste fyra dagarna är tydligen inte alls bra. Att jag sedan hade rätt så hög halt av äggvita i urinen, +2 vilket inte säger mig ett skvatt om jag ska vara ärlig, var hur som helst inte bra det heller. Å detta i kombination med att jag är svullen som om jag haft ngn form av allergisk reaktion i både fötter och händer gjorde bm lite orolig för att jag är på G att få havandeskapsförgiftning. Eller det sa hon ju inte rakt ut till oroliga mig, men hon skrev det i min journal. Så nu ska jag tillbaka på nya provtagningar efter helgen och har inte värdena sjunkit så blir det att få träffa farbror doktorn iallafall.
Det sista hon sa var att om jag fick minsta lilla ont i huvudet, kände mig illamående eller fick ont i magen under helgen så skulle jag vända mig till förlossningen. Åhh... vad lugn jag blev av det!! Så nu sitter jag här och inbillar mig att jag både har ont i huvudet och magen, samt mår jag inte lite illa också(?) Å vadå ont i magen? Det har jag ju haft till och från dagarna i ända i flera veckor... HUR ont, är ont liksom?
Har iallafall bestämt mig för att inte googla på Havandeskapsförgiftning, för då är det liksom lika bra att M går ut och startar bilen för färd ner mot Gävle. Hypokondriker? Jag? Nähä!!!
Ni kan väl googla åt mig och höra av er om jag skall gripas av panik eller ej, okej?
Ja som sagt va lättare än gjort att inte känna efter. Men det är väl om du får rejält ont i huvet/magen, inte om du har det då du känner efter =). Hoppas att allt går bra. Kramar.
Nej, vad jobbigt! Hoppas att du får må bra i helgen och att provsvaren nästa vecka kan ge lite bättre besked! Och så hoppas jag ju såklart att ungen väljer att titta ut snart, så att ni kan slappna av!
Jag förstår att man inte kan låta bli att känna efter om man får ett sådant besked... Hoppas allt ordnar sig gumman! Kram :)
Ja du, huvudet och tankar ställer till med mycket, och speciellt efter att ha hört det där :/ Förstår helt klart att man startar alla möjliga tankar. Tycker du gör bra i att bara försöka ta det lugnt och inte stressa genom att läsa om det :) Hoppas nu att allt känns/blir bättre snart! :) Kram
